Han var långt ifrån någon storstjärna i yngre år – nu framstår Hammarbys Leo Bengtsson som en av de mest spännande talangerna i Stockholmsfotbollen. 19-åringen som glänste i derbyt har tagit rekordkliv i utvecklingen:
– Han jobbar väldigt hårt. Det gjorde han inte för några år sedan, då var det mest kul att spela anfallsspel, säger Hammarbys chefsscout Mikael Hjelmberg till FotbollDirekt.se.
En av de klarast lysande stjärnorna i söndagens derby mellan Hammarby och Djurgården var också den yngsta. 19-årige Leo Bengtsson derbydebuterade med en assist och glänste på Tele2 Arena.
Bengtsson fick a-lagskontrakt med Hammarby i september i fjol, efter att dessförinnan varvat träningar med a-laget med spel i klubbens U21- och U19-lag.
Det var egentligen först under försäsongen i vintras som han var med ”fullt ut”, och fick speltid också i matchsammanhang.
Och är det något som sticker ut med yttermittfältaren. Utvecklingen har gått i hög fart det senaste året: I fjol främst i U21-laget där han avgjorde SM-finalen med två mål och fick chansen i U18-landslaget. Och i år där flera lovande insatser i allsvenskan kröntes med insatsen i derbyt mot Djurgården.
Bengtsson kom till Hammarby från Ingarö 2013 och har funnits med i klubbens akademilag sedan dess, men att det här skulle bli en av de mest spännande unga spelarna i Stockholmsfotbollen var långtifrån självklart. Så sent som i höstas fick han göra sin första ungdomslandskamp – något pojklandslag har han aldrig varit i närheten av.
– Han var inte ens med på elitpojklägret i Halmstad. Och det är klart, gör man första landskampen när man är 18, då har man inte varit rankad som en av de bättre spelarna i sin ålderskull under ungdomsåren, säger Hammarbys chefsscout Mikael Hjelmberg till FotbollDirekt.se.
– Det är inte helt vanligt, många av de som når allsvenskan brukar ha funnits med i de sammanhangen tidigare. Men det visar på komplexiteten i ungdomsfotbollen, det är så många saker som spelar in för vem som tar det avgörande steget.
När såg ni i Hammarby att han kunde bli såpass bra att han kunde hävda sig i allsvenskan?
– Han har alltid varit spännande, man har sett att det finns en potential där och att han har väldigt intressanta egenskaper. Men det var egentligen när vi valde att kontraktera honom. Det var förra sommaren som vi kände att det här är en spelare vi vill säkra upp, för det finns stor potential. Vi gjorde en korrekt bedömning där och då, men det viktigaste är det jobbet som görs när själva bedömningen är gjord.
– Det är framför allt tränarteamet som ska lyftas fram här, de har gjort ett fantastiskt jobb med honom. Och självklart Leo själv. Det handlar så mycket om det, det krävs mod. Det tycker jag Jakob och tränarteamet har visat. Han har vågat spela honom inte bara i träningsmatcher och cupmatcher utan han har fått chansen i skarpt läge, som i söndags. Och han har framförallt tagit chansen. Och då är de här yngre spelarna inte så långt efter som man kanske tror. Det handlar dels om att våga spela dem, dels att spelarna tar tillvara på de möjligheter de får. Det har både Leo och Marcus Degerlund gjort. ”Dulle” (Dusan Jajic) har inte spelat lika mycket i år, men har visat det tidigare, bland annat borta mot IFK Göteborg.
Att de fått chansen kan kanske i viss mån också kan tillskrivas att ni haft en tunn trupp i vår? I derbyt hade ni bara fem avbytare till exempel…
– Så är det. Vi vet om att vi är lite tunna numerärt, men det är också det som gör att möjligheten att spela de här spelarna har öppnat upp sig. Och det har sina fördelar, för de har nu visat att de fixar att spela i allsvenskan. Och det gör att man kan räkna med dem i en konkurrenssituation i truppen på allvar. Göteborg borta, Malmö hemma eller Stockholmsderby. Ingen fara, dom fixar det!
– Nu är de verkligen med. Degerlund är i dagsläget… i dag är vi bara två naturliga mittbackar i truppen. Nu vet vi att han kan spela i allsvenskan. Det kunde vi inte räkna med i januari. Så den här resan från januari fram till nu har gett oss väldigt bra svar. Nu har alla tre spelat, och visat att de är tillräckligt bra. De kanske inte ska göra det i 30 omgångar i allsvenskan. Men de är definitivt med i en konkurrenssituation. Det svaret har vi fått.
Vad exakt som gjort att Bengtsson haft en så pass brant utvecklingskurva som han haft? Det var trots allt först i slutet på januari som han a-lagsdebuterade i matchssammanhang, i en träningsmatch mot Brommapojkarna.
– Han har alltid haft de egenskaper som vi nu också sett i allsvenskan: ett bra driv, snabbhet och bollkontroll. Man kan backa bandet i fyra år och se det. Men det räcker inte i sig för att ta steget upp i allsvenskan. Allt måste bli en fungerande helhet. Egenskaperna måste sättas in i ett sammanhang. Vi vet att du kan dribbla, men hur, var på planen och när? Beslutsfattning är extremt viktigt. Att ha en förståelse för spelet. Du måste ha en verktygslåda – det är grunden. Men när, var och hur ska du använda dina verktyg, dina egenskaper.
Och det är just den biten – snarare än att han förbättrat någon speciell egenskap – som gör att Bengtsson tagit det stora steget i utvecklingen, menar Hjelmberg:
– Absolut. Han är inte färdig på något sätt, han kan fortfarande bli ännu bättre – på allt. Men han har fått ihop saker och ting. Han jobbar väldigt hårt också. Och det gjorde han inte för några år sedan, då var det mest kul att spela anfallsspel.
– Men det är ju så, att bara vara bra på att dribbla räcker inte. Man måste foga ihop det där till en fungerande helhet. Det gäller för många unga spelare, det är ofta det som är den största utmaningen. Du måste ha en verkningsgrad i ditt spel. Han har kunnat koppla ihop sin teknik, snabbhet och driv med en bra beslutsfattande. Han är medveten om att han ska jobba båda vägar. Han har fått en bättre uthållighet, vilket är ett resultat av den hårda fysträningen i a-laget.
Söndagens match mot Djurgården var alltså Bengtssons derbydebut.
Att så självklart gå in och spela så bra i ett derby tyder på en mental styrka också?
– Jag menar på att alla de tre, det finns en mental styrka hos dem. Både vad gäller anspänning och självförtroende. Det är en sak att ta ner en boll i lugn och ro på träning och en annan att göra det när det kommer en ytterback farande i 120 inför 30 000 åskådare på ett derby och pulsen är väldigt hög. Självförtroendet kommer alltid vara den enskilt viktigaste egenskapen hos en fotbollsspelare. Det kommer alltid gå upp och ner hos alla spelare, men det gäller att försöka hitta en jämn nivå.
– Jag vet om att Leo haft tyngre perioder, där man tydligt har kunnat se att självförtroendet inte varit det bästa. Så det går upp och ner, och det kommer säkert gå upp och ner i framtiden också. Nu ringer du efter ett derby där han varit framstående inför 30 000, då är det lätt att säga att han måste ha ett bra självförtroende. Men det är aldrig så enkelt. Det gäller att hålla det där på en bra nivå, där självförtroendet inte åker ner i källaren efter en dålig match, men att man heller inte svävar iväg upp bland molnen efter en bra match. Du måste hitta en bra balans. Och det där är en konst i sig, mycket lättare att säga än att göra.
Välkommen att följa vår blogg för att få mer nyheter om Fotbollströjor barn.
